Nyheter

2023-02-04

Året har börjat väldigt tudelat. Jag hade precis bara fått besked om att Sally av Springerklubben tilldelats utmärkelsen Årets jaktspringer 2022 när jag fick besked om att hennes syster, älskade Nova inte finns mer.

Nova var väldigt speciell. Den vackraste av alla själar. Jag valde att omplacera henne för något år sedan för att hon förtjänade att vara världens medelpunkt och få all uppmärksamhet. Hon flyttade hem till brorsan Rulle och hans husse Mattias. Hon fick verkligen ett fantastiskt liv tillsammans med dem. Hon fick vara drottning med världen för sina fötter. Hon fick leva ett fritt och fantastiskt liv med många upplevelser ute i naturen, hemma, i stugan, på havet och i fjällen. Hon fick verkligen allt - allt utom tid. Bara dagarna efter beskedet om Sallys utmärkelse fick jag besked om att Nova fått somna in. Hon hade tvärt börjat må dåligt och husse åkte in med henne på djursjukhuset och fick då beskeded om att Nova hade en tumör på 6,5 cm, hela mjälten var tumöronmvandlad och hela leverparenkymet fullt med tumörer och nästan helt utan normal vävnad. Nova fick somna in och inte plågas mer av sin sjukdom. Hon kommer för alltid att fattas oss. Hon gjorde världen så mycket rikare och nu så mycket fattigare när hon lämnat oss.

Fina, fina Nova, nu finns du inte mer. Du har lämnat oss, din husse och Rulle och tagit en stor del av våra hjärtan med dig. Vi saknar dig så enormt och vi älskar dig för alltid!


R.I.P. Nova - Skogslandets Catching Fire
f. 2015-05-11 - d. 2022-01-22
ÄLSKAD - SAKNAD

2023-02-04

Ser att det var väldigt länge sedan sidan hemsidan blev uppdaterad. Det är väl läge för en liten uppdatrering och summering av året som gått.

2022 inleddes med att jag firade min 50-årsdag på bästa pandemivis, det vill säga inte alls, vilket kanske var bra för drygt en vecka senare testade jag positivt för SARS-CoV-2 (Covid). Jag kände mig lite halvdassig dagen innan jag testade och var inte speciellt dålig, förutom en envis torrhosta och nedsatt flås som fortfarande ett år senare hänger kvar. 


I mars styrde vi kosan till Vemdalen för att Sally skulle få träffa Goliath som var där på sportlov.

Det blev en lyckad date och den 17 maj föddes Skogslandets H-kull, 3 hanar och 5 tikar som alla har fått sina egna familjer. Två av tikarna hamnade i Norge, en stannade kvar hos oss (Holly) och resten finns runt om i Sverige från Luleå i norr till Västerås i söder. Jag är enormt glad och tacksam för de fina hem valparna har fått.

När alla valparna utom Haley hade åkt så for vi till Kalix ett par dagar för att röja ut och hissa upp sjöbodan som vi köpt under vintern, men inte hade hunnit fixa till ännu. 

Större delen av sommaren och semestern gick åt till att ta hand om Sallys valpar, men något projekt hann vi med. Sommarens stora projekt blev ett växthus, vilket passade bra då vi ändå var hemma med valpkullen.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Jaktsäsongen blev väldigt kort och intensiv för vår del. Energin har inte funnits där på grund av ett jobb som tagit precis allt och där man inte heller har haft möjlighet att vara ledig i någon större utsträckning utöver semestern under sommaren. Vi lyckades i alla fall komma iväg ett par svängar till mina hemtrakter för att jaga. Sedan lyckades husse slita av hälsenan i början av oktober så jaktsäsongen fick ett abrupt slut.  Vid fågeljaktspremiären i slutet av augusti tog vi Sally och Aska med ut till en ö i skärgården och vilken jaktdag vi hade! Sally visade vilken fantastisk jakthund hon är. Hon hade flera fina stötar på både orre och ripa, visade en stadga och följsamhet som jag inte ens trodde fanns på kartan. Hon gick helt fantastiskt och jagade på ett sådant sätt så att ögonen tårades. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva det igen då sallys mamma Alice som var en fantastsk jakthund inte finns med oss längre. Sallys dotter Aska fick också prova på att jaga och hon lyckades också få till en fin stöt på en ripa som tyvärr vek av bakom en gran precis när husse sköt. Hon stannade till i stöten och skottet, men sedan bar det av i full kareta för att se vart den spännande pippin tagit vägen. 

En fantastisk helg som även bjöd på ett av de mäktigaste skådespelen man kan se - norrsken. Jag har kan dock inte minnas att jag någonsin varit med om att se norrsken i augusti tidigare.

Ett par helger senare åkte vi tillbaka ut i skärgården, den här gången med Tindra.  Då vi begav oss ut var dimman tjock som ett bomullstäcke äver havet och sikten endast någon meter.

Här fick man tydligt se skillnaden på att jaga premiären eller ett par veckor senare. Så gott som tomt på fågel, men harar fanns det gott om så Tindra hade sysselsättning så det räckte.

Sedan var tiden inne för det som är årets höjdpunkt i min värld, spanielprov. Aska hade ju tidigare under hösten tillsammans med brorsan Abbe (Skogslandets Chivas Regal) blivit godkänd på vattenprov. Med tanke på vad hon visat upp hittills så anmälde jag henne, mest för att hon skulle få lite mer erfarenhet. Som jag misstänkte så tyckte hon att hela situationen var lite märklig och kom aldrig igång ordentligt i något nämnvärt sök och blev därmed ej godkänd. En som däremot kom igång var mamma Sally. Hon hade visserligen långt i från samma fart som vid jakten en månad tidigare, men hon gjorde det hon skulle och lade upp ändå ett hyfsat sök och fick med sig marken någorlunda. Hon hann inte söka speciellt länge före hon hittade en hel flock med rapphönor som suttit och tryckt, förmodligen ganska länge, för de lättade likt ett locket på en kastrull rakt upp och spreds sedan som en solfjäder över den bleka, solbelysta oktoberhimlen. 10 - 12 fåglar i stöten och Sally - ja, vad gjorde hon? Hon satt lugnt kvar och tittade efter dem! Hon kunde lätt kallas in och sedan söka vidare och då också genomföra sina kastapporter utan några större problem. Sally blev för andra året i rad godkänd, fast nu med skillanden att äntligen få sitt åtråvärda "J" som i jaktmeriterad.

Korkad som jag var så trodde jag att det gällde redan året innan då beslutet fattades, så vi startade på prov och blev godkända då också, men fick sedan reda på att titeln skulle tilldelas de hundar som blev godkända efter årsskiftet 2021/2022. Sally var den enda standardspringern som blev godkänd på Nybörjarprov under hela 2021. Under 2022 var det dock fler som startade och några blev också godkända. Sally, tillsammans med en annan hund, hade dock högsta individuella poängen, vilket också reulterade i utmärkelsen som årets jaktspringer 2022. Lite surt att veta att hon hade kammat hem utmärkelsen året innan också om de inte hade ställt in tävlan om årets hundar på grund av pandemin.

År 2022 har inte inneburit så många aktiviteter för vår egen del. En jaktkurs med Aska och en jaktkurs med Tindra har det i alla fall blivit. En allmänlydnadskurs med Aska och en valpkurs med Holly har också hunnits med, men inte så mycket mera. 

Några av våra valpköpare har varit i farten på olika aktiviteter under 2022. På münstersidan så har Irra, Sven och Maia startat och blivit godkända på eftersök. De har även alla tre blivit godkända i anlagsklass på viltspår. Irra har också erhållit titel RLD N och RLD F i rallylydnaden och Dante har varit på den internationella utställningen i Sundsvall och där fått excellent med CK, blivit BIR och även tilldelats CACIB. Irra och Maia har också varit på utställning och fått very good.

På spanielsidan är det ju som sagt Aska och Abbe som blivit godkända på vattenprov. Deras bror Thøger i Danmark har fått 1 premie på margsøgsprøve och senare även besått land/vand prøve med 10/10 poäng.

Aska, Abbe och Thøger har också varit på officiell utsällning under året. Aska fick nöja sig med good då hon inte vill visa upp sig bra på utställning och är blyg för främmande människor.  Abbe och Thøger har fått very good.

Från H-kullen har tre av valparna (Holly, Ingrid och Darwin) varit på inofficiell utställning och alla tre har fått HP med fina kritiker och Holly toppade året med att blir BEST IN SHOW spaniel i valpklass 2 på Norrbottens vackraste spaniel och retriever. Mamma Sally var också med och fick HP med fin kritik och Aska som visade upp sig lite bättre var också med samt brorsan Abbe som även han fick HP och fin kritik. 

Det kan var någon mer som varit i farten som jag inte kommit i håg att nämna här. Jag är så innerligt glad och tacksam för alla mina valpköpare och allt de gör för sina hundar!

2022-06-16

En liten kort uppdatering. Valparna har nu flyttat ut från lådan och har börja utfoska världen utanför. De har också fått börja smaka på mat och har fått sin första avmaskningskur och även sitt första bad. De är glada, goa, nyfikna och framåt. Man börjar nu se de olika individerna ta form. Vi har provat att stå lite grand i dag, men det behövs mer träning och ett mindre halkigt underlag för att det ska bli bra, men Holly hade koll på hur man gör...



Skogslandets Holly 3,5 vecka

2022-05-23

Redan i måndags började Sally hässja och och gå ner i temp mot 37°. Det varade ett helt dygn och på tisdagen vid 17-tiden kom dippen ner till 36,5°.  Sally hade det lite kämpigt med att få fram den första valpen och kl. 20:18 kom en svart-vit tik på 380 gram. Sedan dröjde det drygt 2 timmar och kl. 22:25 kom nästa, en brun-vit hane på 410 gram. Redan 22:36 kom nästeman, en svart-vit hane på 410 gram. 12 minuter senare 22:44 kom en svart-vit tik på 365 gram. Efter dryga trekvart kom nästa valp som var en svart-vit tik på 375 gram. Nr. 6 kom 00:46, också en svart-vit tik på 375 gram. Sedan dröjde det till 02:10 innan nästa valp kom, en liten svart-vit tös och minstingen i kullen på 260 gram. När klockan hade blivit 02:50 på onsdagsmorgonen kom den sista valpen som var en svart-vit hane på 365 gram. Sedan kom ett jobbigt dygns då Sally fick mjölkstockning i bakersta tissen. Värme massage och varm dusch, mindre mat, filmjölk med socker och vitkål på tissen gjorde susen och det släppte och på fredagmoronen var tissen mjuk och go igen, valparna hade gått upp dåligt i vikt de första dagarna, men på lördagen vände det och de började lägga på sig vikt igen. Efter en lite knackig start mår nu mor oach alla valpar bra. De äter och sover och det är tyst och lugnt i valplådan. Sally tar hand om de små och är verkligen en duktig mamma. 

 

 

 

 

2022-03-21

Efter att 2021 lagt alla valpplaner på is på grund av Coronapandemin så känns det extra roligt att vi äntligen har lite goda nyheter att komma med på den fronten. Sally är nu parad med Goliath. Vi hoppas att deras romantiska date i Vemdalen bär frukt och att det kommer ett gäng små springer-valpar runt den 20 maj. För mer information om den planerade kullen, läs här.

 

Vi har också fått mycket glädjande nyheter från Danmark. Thøger - Skogslandets Highland Park med matte Christine har varit i farten och startat på prov igen. De har startat på marksøgsprøve och den här gången gick det bättre vilket resulterade i en 1:a premie!  Thøger blev dessutom utsedd till provets bästa springer! Vi är så himla glada för att Thøger fick komma till Christine i Danmark och är väldigt glada för deras 1:a premie på marksøgsprøve. Stort grattis från oss! 

 

 

Vi har också fått rapport från Kristoffer och Irra - J Skogslandets F Aurora som har börjat träna rallylydnad. De har också varit i väg och tävlat och har nu två kvalificerade rundor i nybörjarklass. Stort grattis från oss!

  

2021-12-30

En liten summering av året som gått. 2021 var ännu ett år som präglades av pandemin. Något som har präglat året och tillvaron för min egen del var att jag numer inte har min älskade Alice vid min sida. Alice fick somna in den 7 april i år och jag saknar henne så det gör ont!

Det mesta av hundaktiviteter var inställt under vår och sommar. När våren kom och man kunde vara utomhus så avslutade jag och Aska valpkursen som vi påbörjat i slutet av 2020. Jag och Tindra deltog också på kurs i SVK's regi. Jag startade Tindra på eftersök hela 4 gånger, men det ville sig ej. Antingen ovillig/vägra avlämning, vägra att gå i vatten eller som det sista försöket simma över till andra sidan gå upp på land och plocka upp fågeln, men vägra att simma tillbaka med den. Då hade hon gjort ett bra spår trots att hon gått på en gren/stubbe i skogen och skrikit till och ramlat för att sedan fortsätta och hämta upp fågeln och leverera den till matte (var tvungen att lägga ner och tappa ett par pinnar först). Så det blev ingen start på fältprov för våran del. 

En som däremot kom till start på jaktprov var Sally. Och äntligen fick vi allt att stämma! Söket var visserligen inte i högsta fart men hon gjorde det hon skulle, hon fick söka av lite varierande terräng och hittade en fasan ute i vassen som hon stötte och hon stannade därefter som hon skulle. Hon fick gå några slag till och fick sedan sin första apport som hon satte klockrent och levererade till mattes hand och så även med den andra apporten lite senare (2 x fasan). Farten räckte till. Sally var godkänd på Nybörjarprov A och därmed också JAKTMERITERAD! Nu återstår bara att se om hon verkligen får sin titel "J" efter årsskiftet då de nya championatsreglerna träder i kraft. 

 
J Skogslandets Custom Delivery               Det efterlängtade diplomet       

En annan som lyckades på jaktprov var Kristoffer och Irra - J Skogslandets F Aurora som vid eftersöket i Sangis fixade v4 - s7 och en biljett till start på norrveckan. Del av kritiken från lördagens start: "Har för dagen ett sök i hög fart, stor vidd, utmärkt reviering samt är mycket uppmärksam på sin förare." Kristoffer och Irra lyckades få en 7:a i fältbetyg på sin allra första jaktprovsstart! Helt otroligt bra gjort! Sedan var det ju inte nog med detta, de ställde upp på söndagen också och blev söndagens enda pristagare. Jag är så himla glad för Kristoffer och Irras skull! Kristoffer har jobbat mycket med Irra och har inte gett upp när det gått tungt i träningen. Så har belöningen också kommit i ett fungerande samarbete och med det även god jaktlycka. 

J Skogslandets F Aurora med husse Kristoffer

Det är inte bara Irra och Kristoffer som startat på jaktprov, även Sven - Skogslandets F Rigel och matte Linda startade på Norrveckan. De deltog i Ladypokalen som gick av stapeln på fredagen med följande kritik: "F-Rigel har för dagen ett sök i hög fart, stor vidd, god reviering samt är uppmärksam på sin förare. F-Rigel får ej chans på fågel och mattas mot slutet av dagen." De hade tidigare startat på det ordinarie eftersöksprovet i Arvidsjaur med v8 s10 och domarens pris för sin insats på spårarbetet.

Skogslandets F Rigel med matte Linda

Från F-kullen har även Skogslandets Norma med sin matte som också heter Linda startat på eftersök i unghundsklass med v7 - s10 vid SVK Mellansvenskas eftersök på Sollerön. 

Skogslandets har också under året fått sin allra första viltspårschampion! Det är Dante - Skogslandets F Altair med sin matte Mia har farit fram i spårskogarna som på räls. Tre raka ettor, varav ett med HP och saken var klar: SE VCH Skogslandets F Altair! Hederspriset kom dessutom på Jämtland-Västernorrlands uttagningsspår till viltspårsmästaren 2021 med följande kritik: "Fullständigt felfritt spår! 18 min." 15 månader gammal! Vilken kille! Vilken matte! Vilket team! 


SE VCH Skogslandets F Altair med matte Mia
Foto: Maria Lundin

Det är inte bara münstrar runt om i landet som startat på prov. Även springerkillen Thøger - Skogslandets Highland Park med matte Christine i Danmark har startat på prov. De har startat på marksøgsprøve, dock ej blivit godkända då det brast lite i stadga och apportering, men vilken kritik han fick (!): "Hunden går ett rigtig flot slip på ca 10 min. Hunden går ett rigtig godt anlagt springer søg med god fart och stil. Hunden är modig overfor terrænet och dækker detta godt. Hunden brukar vinden och sin næse flot. Hunden är ført med små middler. Apportering: Knald apportering och due kommer dessværre ikke hjem." Det blir spännande att följa deras framfart i framtiden...


Skogslandets Highland Park
Foto: Christine Franck Jørgensen

Några hälsoundersökningar har också blivit gjorda under året. 4 av Ambras avkommor är röntgade under året, alla med Hd grad A och Ed 0. Det är Tindra (E Alkyone) och Maia (E Maia) ur E-kullen och Ripa (F Gemma) och Irra (F Aurora) ur F-kullen som har röntgats. Av Sallys avkommor är tre stycken röntgade under året. Ozzy (Mackmyra) HD grad A, ED ua (0), Aska (Highland Queen) HD grad B (A+B), ED ua (0) och Thøger (Highland Park) som röntgats i Danmark med HD grad B (B+A). Sally har blivit ögonlyst nu i december inför kommande parning med öga UA. Jag är ytterst tacksam till de valpköpare som väljer att höftledsröntga sina hundar. 

Aska och brorsan Abbe (Skogslandets Chivas Regal) var med sina respektive mattar på kurs till Överkalix för Kari Rörström, Top Dog hundskola. En mycket rolig och lärorik helgkurs som fick avhållas i ett garage då vädret inte var direkt strålande solsken och barmark (typ snöstorm). Abbe och matte Caroline var bra mycket duktigare och hade tränat mer än vad Aska och undertecknad hade gjort, så roligt att se dem tillsammans!

Skogslandets Chivas Regal

Trots ännu ett år med Corona och till stor del inställd utställningsverksamhet har det ändå kommit in några utställningsresultat och resultat från exteriörbedömningar. I F-kullen har Ripa (Gemma) och Dante (Altair) varit på exteriörbedömning Ripa med Very Good och Dante med Excellent. Sven (Rigel) var på SVK Bottenvikens utställning i Piteå och fick där excellent med CK och blev 3 BH. Från E-kullen har Tindra varit på både exteriörbedömning och utställning med blandad framgång, men fick avsluta säsongen storartat med excellent, CK och BIR (!) på SVK Västerbottens novemberutställning. Maia från E-kullen var också med på den utställningen och gjorde en strålande utställningsdebutdebut med excellent och fin kritik. Mamma Ambra debuterade i championklass och fick excellent och CK, men fick se sig slagen av dottern Tindra samt en annan öppenklasstik och slutade dagen som 3 BT. Tindra och Maia ingick också i dagens BIS-vinnande avelsgrupp e. J SE VCH RLD N RLD F RLD A Snöyran's Michelangelo.

Skogslandets E Maia med matte Marianne

Aska (Highland Queen) och Thøger (Highland Park) från Whiskey-kullen har båda blivit utställda med Very Good. Sally har också varit på SSRK's utställning i Vännäs, där hon fick excellent och blev 2:a i öppenklass med CK med fin kritik. Hon var en av de sista att bli avtackad innan placeringarna gjordes i bästa tik.  Sally fick också vara med på Norrbottens vackraste i Boden. Hon fick HP och slutade dagen som Norrbottens vackraste BIS-jaktmeriterad. Abbe (Highland Park) var också med på utställningen och blev BIR-unghund. 


BIS-jaktmeriterad J Skogslandets Custom Delivery

 

Jag är väldigt tacksam för alla valpköpare och de rapporter jag får från dem. Det känns gott i hjärtat att veta att alla valpar hamnat rätt och att de är högst älskade familjemedlemmar. Jag gläds med dem och deras framgångar, men jag lider också och delar deras sorg när dagen kommer då de inte har sina älskade familjemedlemmar hos sig längre.


R.I.P. Mari - Skogslandets B Medusa
f. 2015-03-26 - d. 2021-06-16
Foto: Hege Solvang

 

2021-02-13

Det är väl hög tid för en liten uppdatering här. Om 2020 finns inte så mycket att säga. Vi hade 2 valpkullar 2020 (ESS + KLM) som har flyttat till sina egna hem. Av Ambras valpar fick 2 valpar sina egna hem i Finland och de var nog de 2 sista valparna som passerade gränsen till Finland innan den blev helt stängd på grund av Coronapandemin. En av Sallys valpar fick flytta hela vägen ner till Danmark, vilket betyder att det nu finns hundar från vår uppfödning i Sverige, Finland, Norge och Danmark. En liten sprginerflicka vid namn Aska fick stanna kvar hos oss.

Vi har inte deltagit på en enda utställning under 2020. Väldigt trist eftersom Alice nu bara saknar ett cert för SE UCH. Jag hoppas att hon kan få behålla sin fina form till utställningarna kommer igång igen. Jag ser också fram emot att ställa ut ungdomarna Tindra och Aska som inte blivit utställda ännu. 

Tindra som snart blir 2 år har i alla fall fått göra 2 eftersöksprov och vi har också startat på 2 skogsprov i Arvidsjaur. Den första dagen gick vi på marker någonstans i närheten av Ledvatts, inte bästa terrängen för mig, tyvärr. Tindra hade ett tomt stånd och lite senare hittade hon en tjädertupp som hon tyvärr stötte, men jag kunde dock stoppa henne med signal. Dag nr 2 fick vi gå på fantastiska marker på K4, men vi kom tyvärr ej för fågel denna dag. Inget att deppa för, på lördagen var det endast 1 av 11 som gick till pris och på Söndagen var det 1 av 10 startande som gick till pris. Söndagens pristagare gick i vår grupp och var verkligen värd sin 8 på fält! Jag och Tindra behöver träna mycket mer och framförallt få mer tid i skogen och fler fågelkontakter innan vi kan få saker och ting att ramla på plats.  

Alice och Sally startade också på varsitt prov, öppen klass för Alice och nybörjarprov A för Sally. Alice jagade i lägre tempo än hon har gjort tidigare, men det har jag full förståelse för då vi gick i vassen på dyig sjöbotten, på ett ställe hade jag vatten upp till knäna och Alice fick simma för att ta sig fram, väldigt tungt att gå ett helt släpp på både för en matte med dåligt flås och för en ändå rätt så pigg hund med 9 år på nacken. Hon hittade en fasan inne i en vassrugg, om hon blev kvar i stöten eller inte har jag inte den blekaste aning om eftersom det var omöjligt att se. Det tog dock en bra stund innan hon kom och hon hade då slagit en lov från platsen där fasanen stöttes. Lika glad var hon för det, men kanske inte matte...  Sally hade en seg inledning på sitt prov, men gick upp sig till ett hyfsat sök inne i skogen. Efter detta fick hon sin första kastapport (innan hon hade stött fågel), med hon gick tyvärr i kastet och var därmed färdigprovad. 

I december 2020 lämnade Bella oss för de eviga jaktmarkerna. Hon fick en elakartad juvertumör. Då vi åkte till veterinären hade jag ändå en förhoppning om att den skulle gå att operera och att Bella skulle få vara med oss ytterligare en tid. Veterinären ville dock inte operera och sa att om tumören opererades bort skulle den vara tillbaka inom ett par veckor igen. Beslutet var enkelt, Bella fick somna in på en gång. En fantastisk hund som har lärt oss så mycket. En fantastisk avelstik som har gett oss 3 valpkullar som utveckats till att bli fina hundar som är högt älskade av sina jägare och familjer. Bella har lämnat ett stort tomrum efter sig hos, men hon har samtidigt lämnat ett fantastiskt arv till efterföljande generationer. 

Nu ser vi fram emot 2021 och vad det året kan föra med sig. Vi hade planer på en valpkull på Sally nu till våren, men med det osäkra läget i och med Coronapandemin har vi valt att inte ta någon valpkull nu. Sallys tilltänkta såg jag första gången för ganska exakt 3 år sedan och visste redan då att honom vill vi ha som pappa till Sallys valpar. Om deras förlovning får vara 3 eller 4 år gör ingen större skillnad, men vi hoppas att tryggt kunna åka iväg på en date om cirka ett år sisådär, för före vaccination och antikroppar mot SARS-CoV-2 känns det lite som att spela rysk roulette... 

 

2020-03-11

Igår fick vi ta farväl av en av Sallys valpar, den först födda hanen. Sally och de övriga valparna mår bra. Ambras valpar växer så det knakar och är uppe och vinglar på sina ben. Nu väntar vi med spänning på att ögonen ska öppnas.


Farväl lilla ängel

 

 

2020-03-08

Vid 16-tiden igår kom Sallys första valp, en hane. Sally tyckte att första valpen var lite läskig (det gjorde ju ont att föda den!), men det gick snabbt över och snart kom också en liten tik och sedan en hane. Efter det kom en tom blåsa och sedan en död hane. Nästa valp var en tik, liten som en räka. Efter henne ytterligare en hane. Nu hade det blivit midnatt och dags för en till rastning. Ute i snödrivan kom en ej helt utvecklad valp, som varit död ett längre tag och "munifierats". Vid 01.45 kom sista valpen som vid första anblick såg ut att vara en tik (matte var inte helt pigg vid det här laget), idag justerades dock protokollet, då vi upptäckte att det minsann fanns en liten snopp där också. Alla valparna är svart-vita. Mor och valpar mår efter omständigheterna väl och Sally börjar få kläm på sin nya mamma-roll.

 

2020-03-01:

Kl. 23:38 i fredags kom den första valpen, en hane, i en hett efterlängtad kull. Nr. 2 var också en hane, sedan kom det flickor... Nr 3, 4, 5, 6, 7 och 8 var alla tjejjer. Nr. 8 kom 05:00 på lördagsmorgonen och sedan tog det stopp. Ambra vilade i 2 timmar och hade sedan en del värkar och några krystvärkar, men ingenting hände. Jag kände igenom henne och kunde konstatera att det ena sidan var helt tom, men att på den andra sidan fanns det helt säkert minst en, kanske två eller tre valpar. När det hade gått 14 timmar sedan den första valpen kom vågade jag inte vänta längre, utan vi packade in hela familjen i bilen och åkte ner till djursjukhuset i Gammelstad. Väl framme där så tyckte Ambra att hon var mogen att klämma fram nr. 8, som - vilket jag också misstänkte - var en väldigt död hanvalp. En röntgen togs och visade att det fanns två valpar kvar. Ambra fick lite dropp för att inte bli utttorkad efter den utdragna valpningen. Efter en dryg timma så kom så nr 10, en fin hanvalp som var vid liv! Två timmar senare kom nr. 11, en fin tikvalp som också var vid liv. Kanske onödigt att åka in, men bättre ta det säkra före det osäkra. Nu kunde vi lättade åka hem igen (ja, det var givetvis snöstorm med snörök och noll sikt). Nytt och rent i valplådan och en trött nybadad mamma med sina 10 små fick så äntligen komma till ro. Matten fick också komma till mycket välbehövlig vila efter att ha varit igång i 41 timmar i sträck. Jag somnade nog innan huvudet hade landat på kudden...

 

2020-02-07:

I måndags var vi ner till Pet Vet i Piteå och gjorde ultraljud på både Sally och Ambra. Ultraljudet bekräftade att de är dräktiga båda två! Nu är det mindre än 4 veckor kvar till Ambras valpar kommer och Sallys kull är beräknad att komma en vecka senare. Båda blivande mödrar mår bra!

2020-01-09:

Då var också Sally parad. Hanen jag valt åt Sally heter SE VCH Picabo's Dream Boy, och han gör verkligen skäl för namnet! En genomtrevlig go och glad kille som både jag och Sally föll pladask för! Nu hoppas vi att den långa resan till Gävle för daten ger resultat och att vi får små springer-valpar i huset igen någon gång i mitten av mars.

2020-01-02:

Vi vill önska alla ett Gott Nytt År!
Vi hoppas att det nya året innebär valpar i mars e. SE VCH Axxa och u. C.I.E. Skogslandets Ambra. De har varit på date på nyårsafton (och dagen innan) och fattade omedelbart tycke för varandra. Det var riktigt roligt att täffa Axxa med familj. Han är verkligen en pojkvariant av Ambra, här är det verkligen frågan om äktrenskapstycke! Han var precis så stabil, trygg, glad och cool som jag hade fått honom beskriven för mig. Det är otroligt hur fortplantningsgenerna styr, för trots att han är ung och oerfaren och dessutom aldrig hade träffat Ambra visste han precis vad det var frågan om och de lyckades få till det direkt på första daten och så även på den andra. Nu är det några veckor av väntan innan vi vet om daten ger något resultat. 

2019-12-25

Länge sedan sist. Ska väl försöka att i vanlig ordning göra en kort sammanfattning av året som gått och uppdatera sommaren och höstens aktiviteter. Efter att ha tillbringat delar av förra julhelgen i en snödriva i Kalix så kom Ambra och Rambos (J RLD N RLD F Snöyran's Michelangelo) valpar till världen den 23 (och 24) februari. 7 tikar som döptes efter Plejaderna, eller de sju systrarna, som stjärnbilden också kallas. Av valparna var det 6 stycken som lämnade boet och de finns nu utspridda mellan nordligaste Norge i norr och Örnsköldsvik i söder. Kvar hos oss blev Skogslandets E Alkyone "Tindra", som nu har hunnit bli 10 månader gammal.

Vi var på en gemensam valpträff på Snöyran's kennel i Augusti. Det var valpar från 4 olika kombinationer, som alla hade Snöyran som gemensam nämnare som samlades för lite träning och umgänge. Vi hade väldigt trevligt och alla valparna var jätteduktiga och hade gjort stora framsteg. Vi är väldigt tacksamma för att Emma och Ingela arrangerade detta så himla bra! Det var 4 stycken valpar från Skogslandets E kull som var med på träffen.

Skogslandets E Kelaino (Kayla), E Alkyone (Tindra), E Elektra (Imma) och E Maia

 

Några utställningar har det också blivit. I år har vi hållit oss inom landet, bortsett från en snabbtripp till Rovanniemi för mig och Alice, vilket vi inte hade så mycket för. Domaren bekräftade för mig att Alice för tillfället inte var i päls och höll därmed också inne sitt CK. Själv var jag lite orolig att han skulle tycka att hon var för tjock, men detta är en av de få utställningar vi varit på där Alice har varit att betrakta som slimmad i jämförelse med sina konkurrenter.

Sally har varit på några utställningar med blandat resultat, mest excellent, ett par Very Good och ett par CK och ett reserv-cert utanför pallen har det blivit. Nova har fått vara med på 2 officiella utställningar, men tyvärr detta är inte hennes grej - hon är inte bekväm i situationen och resultaten blir därefter. I Piteå på SSRK fick hon kalaskritik och domaren tyckte att hon var den finaste hunden hon sett för dagen exteriört, men hennes obekvämlighet inför domaren drog ner det till ett Sufficient i kritiken. I Vännäs gick det lite bättre och där fick hon ett Very Good. Bäst gick det för henne på genrepet inför Vännäs, nämligen på Älvsby Brukshundsklubbs jubileumsutställning där hon visade sig så pass bra att hon fick HP och blev BIR och inte bara det: Nova slutade dagen som BIS-4! Det var inte bara Nova som hade en bra dag, Gerd och Messi (Skogslandets B Hero) var också där och Messi fick HP och blev BIR med fin kritik!
 
 Nova                                                            Gerd & Messi

 

Men bäst i sommar har det ändå gått för Alice, som gjorde både bokstavlig och pälsmässig comeback i gammal stil efter ett slätt Excellent uppe på ett svinkallt Dundret i "midnattssol" (+3° C på en sommarutställning utomhus!). Skönt att höra att Gällivareutställningen tar paus tills de har hittat en bättre utställningplats... Värmen kan de ju inte rå på, men att dra sina vagnar flera hundra meter på gångbanor belagda med s.k. kattskallar var inte populärt... 

På SKK Internationella i Piteå var konkurrensen stenhård med tillresta hundar från när och fjärran som alla ville ha sin beskärda del av kakan. Hela 12 tikar tilldelades CK, vilket gjorde att man delade upp Bästa Tik-klassen så attt alla skulle få plats att springa i ringen. Alice fick som enda jaktmeriterade tik ett alldeles eget ärevarv i ringen innan vi tackades av för dagen av domare Tino Pehar och placerades utanför pallen. Nästa utställning för Alice var SSRK i Piteå, där hon fick CK och placerades som 4 BT av domare Eva Liljekvist Borg med fin kritik.

Nästa utställning efter det blev SKK's Nationella utställning i Överkalix för domare Patricia De Coning, som efter att hon placerat de 3 första tikarna vände sig om och ropade "Where is the working bitch? I want the working bitch to be my number 4!" När jag sedan hämtade kritiken sade domaren att hon verkligen gillade Alice.

I Överkalix gick det också bra för Mauri Pekkala och Skogslandets D Storm, som dagen efter blev BIR för ingen mindre än Arvid Göransson (ni som kan er Skogslandets-historia väl känner igen namnet på domaren som plockade ut Alice till BIR på SSRKs utställning i Boden 2017)!

Eftersom jag hade en känsla av att Alice verkligen var på gång nu så anmälde jag henne till SSRKs utställning i Vännäs, nu för första gången i Veteranklass, någonting jag inte kommer att ångra...


                            Kritiken Alice fick i Vännäs av domaren Olga Teslenko.

Alice fick inte bara CK, hon blev 3 BT efter två mycket vinstrika championtikar, vilket också innebar att hon fick CERT och inte nog med detta, hon blev också BIR-veteran och BIS-4 veteran. Domaren var helt lyrisk över Alice kondition och tackade mig för att jag visade upp en så välhållen veteran. Vid det här laget rann förstås tårarna ner över mina kinder...
                                              Alice efter Överkalixutställningen.

 

Och det var inte bara Alice som under året skulle få debutera i veteranklass på utställning, även Bella fick sin dag i ringen på SKK's Nationella utställning i Sundsvall. En glad och sprallig Bella gav allt hon hade i ringen och domare Eva Lilljekvist Borg uppskattade detta och gav Bella Excellent med CK och ovanpå detta blev hon också både BIR och BIR-veteran. Till historien hör att det var exakt på dagen 6 år tidigare, just i Sundsvall, som Tuula Savolainen plockade fram Bella till bästa tik med CACIB och därefter BIM, det var det sista CACIBet som Bellan behövde för sitt internationella utställningschampionat, C.I.E. En fantastisk hund som har hållit formen så pass att hon kunde gå hela vägen igen och bli BIR på samma plats 10 år gammal, 6 år och tre valpkullar senare!


Bella på vinnarpodiet i Sundsvall.

 

Så kom hösten och jakten. Så jättemycket jakt har det inte blivit i år. Några svängar har vi varit iväg på, där fokus har legat på att ge Tindra erfarenhet i skogen. Söket är väl inte gigantiskt, men hon jagar med huvudet och nyttjar vind och terräng väl. Hon är väldigt följsam, kvicktänkt och smart. Det har inte direkt sprutat fågel på våra marker, men någon enstaka orre som varit lätt på vingarna har vi dock sett. Någon fågel i säcken för Tindra har det dock inte blivit, annat än en egenhändigt apporterad and.

En helg med jaktprov för spaniel har det också blivit, utan några större framgångar tyvärr. Helgens behållning var Novas klockrena knallapport, Sallys stöt med spontan stadga i flog, skott och kast och Alices inledande dikeskörning på söndagens öppenklassprov. Nova lyckades bli godkänd på vattenprovet i år och får nu åter starta på jaktprov efter att de ändrade reglerna och tog bort nybörjarvattnet (som enligt SKK fortfarande existerar, enligt färska (?) uppgifter om spanielprov i deras egen "jakthundsbilaga" ).

Jag sköt upp för högviltet och klarade det och gick sedan en eftersökskurs med Nova, som kanske inte var mitt förstahandsval, men det fick gå ändå. Det var tänkt att gå med Sally, men hon var indisponibel på grund av löp, så Nova fick vara stand in och fixade det helt okay i 26 graders värme och knastertorra i spårmarker. En mycket rolig och lärorik kurs med bland annat björnskytte, jaktstig, skottplatsundersökning och spår av olika slag.

Och på tal om löp... Ambra har nu börjat löpa och planerad parning med SE VCH Axxa kommer att ske inom kort. Sally förväntas löpa i januari och planen är då att para henne med SE VCH Picabo's Dream Boy, "Zeke", då. Läs mer om våra valpplaner här.


2019-04-13

Och helt plötsligt har 7 veckor redan gått. Alla valpar är tingade och kommer nästa helg att börja åka till sina nya hem. Ambra har varit jätteduktig med valparna och har tålmodigt legat och väntat på att de ska vakna när dom sover. De äter valpfoder 4 gånger om dagen och har fått prova att vara ute korta stunder när det har varit lite varmare ute. Några valpköpare har varit på besök och pappa Rambos matte och hans uppfödare har också varit och hälsat på Ambra och valparna i veckan.

 

 

2019-03-02:

Valparna har nu blivit 8 dagar gamla och växer så det knakar. Man kan redan ana små glipor i ögonen. Ambra är en duktig mamma och tar väl hand om sina små. 

 

2019-02-26:

Så kom de då äntligen! Ambra och Rambos döttrar, Plejaderna, de sju systrarna.
Ambra hade en ganska lång tid i öppningsskedet, nästan två hela dygn innan tempen i Lördags morse gick upp över 38 grader igen. Kort därefter satte värkarna i gång och den förstfödda, Ally, hade lite problem att ta sig ut. Men med armbågarna väl ute armbågade hon sig själv ut i världen. Och efter henne följde ytterligare 5 tikar. Sedan kom en död liten syster. Och sedan tog det slut och Ambra ägnade sig åt de små och skötte om dem under natten. Väl på morgonen försökte hon kissa om och om igen. Någonting var väldigt galet. Hade hon fått UVI? Nu blev det ett snabbt besök till jourveterinären på veterinärstationen i Älvsbyn. Pinket kollades - allt var bra! Så även blodsocker och kalknivån. Men när det slogs en röntgenbild kom svaret - 2 valpar låg kvar inne i magen. Bara att packa in den lilla familjen i bilen och bege sig vidare till Djursjukhuset i Gammelstad. Vi trodde att ett snitt nu var enda sättet att få ut dessa valpar. Men de superduktiga veterinärerna i Gammelstad lyckades med invändig stimuli få igång värkarbetet igen och kunde då lirka ut en stor och tyvärr mycket död hanvalp som stoppat upp det hela, och så även pinket, för nu fick Ambra äntligen kissa! Efter en spruta med värkstimulerande födde hon fram den sista av valparna, även det en tik som faktiskt var vid liv, född ett helt dygn efter sina systrar. Nu kunde vi åka hem igen och väl hemma lade sig lugnet direkt i valplådan. I dag har valparna hunnit bli 3 (2) dagar och mor och valpar mår bra! :-)

2019-01-27:

I torsdags var det så äntligen dags för ultraljudsundersökning av Ambras mage. Och visst var det valpar i magen! Valparna väntas runt 26 februari med leverans till påsk/strax efter påsk.

2018-12-26

Så var det då äntligen dags för Skogslandets - The next generation!
C.I.E. Skogslandets Ambra är nu parad med J RLD N Snöyran's Michelangelo (Rambo). Vi hoppas att detta kärleksmöte ger resultat och att nästa generation Skogslandets KLM-valpar föds i slutet av februari! Jag vill rikta ett stort tack till Rambos ägare Emma Forss för att jag får använda hennes fina Rambo i denna kombination med Ambra. Mer information om parningen här.

 

2018-12-26

Då var det dags att summera året som gått. Skola, arbete och flytt har upptagit en stor del av vår tid detta år. Vi har inte hunnit med så många aktiviteter med hundarna som vi hade önskat. Detta har dock utan tvekan varit Sallys år med Cert, 2 x r-cert, r-CACIB och fina placeringar på utställning. Mamma Alice lyckades också bli BIS-4 jaktmeriterad SSRK's nationella utställning i Piteå i Juli. Sally blev också godkänd på vattenprov och både hon och mamma Alice starade på jaktprov i höstas. Alice var het och gick ur näven på matte 2 dagar i rad. Sally kämpade på bra, men fick inte riktigt upp farten. Strulade med apporten på första provet, hade annars blivit godkänd, satte apporten klockrent på nästa prov, men tappade tyvärr farten i söket när hon kom ut i öppen terräng och kunde därmed ej bli godkänd. Alla delarna finns där, nu gäller det bara att få upp farten i söket så kommer det här att bli riktigt bra.

 

 

 

2018-06-02

Tyvärr ser det inte ut att bli några valpar här i sommar. Då vi var och gjorde ultraljud visade det sig att både Ambra och Alice går tomma denna gång. Ambra kommer att paras igen på nästa löp. Hur jag ska göra med Alice får jag verkligen ta mig en funderare på... Annars blir det Sally som kommer att paras till hösten.

Efter två långa år är jag äntligen klar med min utbildnining, något som ser ut att ha burit frukt då jag på måndag börjar på mitt nya jobb som medicinsk sekreterare!

Träningen har börjat komma igång så smått. Nova och Sally tränar viltspår för fulla segel och vi hoppas att snart kunna starta på prov.

Sally och jag var ner till Umeå på en jaktträningskurs. Gick väl sisådär för oss. Sally har varit  skendräktig och inte riktigt haft fokus på vad vi håller på med. Hon gjorde då ett stort genombrott under helgen och började greppa och bära vilt! Alltid något! :-) Sista gången vi var på spårträff bevisade hon att hon var back in business igen då hon gjorde ett klockrent spår i halv storm på en knastertorr tallhed. Det är Sally det! Hennes syster Nova spårade i samma stil men kom av sig lite då hon trillade i ett djupt vattenfyllt dike, men hon hittade tillbaka på sitt spår och gjorde ett bra jobb till spårslutet.

 

2018-04-28

Mycket har hunnit hända sedan sist. Fem av Bellas valpar har flyttat till sina nya hem. Den sjätte av valparna (Pansar) avlivades 5 veckor gammal då han visade tecken på hjärnskada som förmodligen uppkommit p g a syrebrist när han föddes. Bella har återhämtat sig otroligt snabbt efter sin tredje och sista valpkull.

Vi har i vinter haft rekordmycket snö, över 1 m djup. Snön har inte tinat och det lär dröja ännu ett tag innan den är borta.

I januari var jag och ögonlyste Alice och Sally, båda var UA.

I februari åkte jag och Frode (Desperados Finnstar) ner till Uppsala för att träffa Frodes flickvän Zelma (SE VCH RLD N Hoffedalens Fia). Besöket resulterade i en kull med 5 tikar och 4 hanar som föddes 9 april på Kennel Hoffedalen.

Då Bella har haft valpkull har vi legat lågt på utställningsfronten, men 14:e april var det dags för årets första utställning. SSRK Norrboten hade nationell utställning i Piteå och Sally och Alice var anmälda dit. Alice fick ett slätt excellent i jaktklass då hon var lite för rund. Sally fick excellent och vann öppenklassen med ck för att sedan sluta som 3:a BT efter 2 championtikar. Detta innebar att hon också fick sitt allra första cert med följande kritik: "Utmärkt typ, vackert feminint huvud, mörka ögon, bra bett, vacker hals- och rygglinje, bra bröstkorg, utmärkta vinklar, vägvinnande rörelser, utmärkt pälskvalitet."Domare: Karl-Erik Johansson.


Sally - Skogslandets Custom Delivery

Äntligen blev det också dags att åka och höftledsröntga bäste killen Messi (Skogslandets B Hero). Några nervösa dagar innan svaret låg ute på SKK hunddata: HD grad A!!! Messi har vuxit till sig och kommit att bli en mycket fin, stabil och behaglig kille som är glad i alla människor han möter.


Messi - Skogslandets B Hero

Vi har också haft löp-yra här i huset. Som jag har väntat och väntat på dessa löp. Plötsligt så bestämde fröknarna sig för att alla skulle börja löpa samtidigt! Inom 4 dagar var alla 5 igång. Jag har länge planerat att para Alice på detta löp. Killen har varit utsedd sedan länge och förlovningen har varat i nästan ett år. Planerna var också att Ambra skulle paras först på nästa löp, men då löpet dragit ut så länge så ville jag inte vänta till nästa gång utan beslöt mig för att försöka para henne också. Hur det går för Alice och Ambra och våra valpplaner kan ni läsa mer om här.

Nu ser vi fram emot en sommar som låter vänta på sig. Förhoppningsvis blir det valpar i huset igen. I övrigt lär det väl bli någon utställning, försöka gå något viltspår och så hårdträning(!) inför höstens jakt och jaktprov. Vi önskar alla en trevlig och skön Valborg så länge!

2017-10-11

Nu är valparna här! :-) Läs mer på valpsidan!

2017-09-26

Dag 44 efter sista parning. Bella har blivit ganska rund om magen. Hon mår bara fint och aptiten är på topp!

 

2017-09-21

Idag har Frode blivit ögonlyst UA.

2017-09-20

Och så hann det gå nästan tre månader sedan förra uppdateringen. Mycket har hänt, vi har allt hållit oss sysselsatta... Om vi börjar där vi slutade sist så var det sommar och utställningar som var på tapeten.

Nästa utställning på schemat för oss var Gällivare Internationella lördagen den 1a juli. Alice, Sally och Nova var anmälda. Nova var lite blyg för domaren och ville inte visa upp sig så hon fick nöja sig med ett VG i öppen klass, domaren gillade dock henne och hon fick fin kritik i övrigt, men tyckte att hon behövde mer ringträning. Sally skötte sig hyfsat bra med husse som handler och fick ett excellent med fin fritik och slog syrran Nova i konkurrensen. Alice gick ensam i jaktklass, fick ck och "vann" klassen, trots att hon inte visade sig på topp denna gång heller. I bästa tikklassen fick hon se sig slagen av en championtik, som dagen till ära blev internationell champion, och dagens BIR-vinnande juniortik. Alice slutade som 3a BT med både reserv-cert och reserv-CACIB. Eftersom man i år gått tillbaka till det traditionella upplägget med midnattsolsutställningen så inleddes utställningen redan på fredagen och gruppfinalerna hölls sent på kvällen i midnattsolens sken. Jag hade inte anmält Ambra hit, eftersom hon redan har de utställningsmeriter hon kan få i Sverige. Jag hjälpte i stället Bellas uppfödare att visa en av deras kleiner münsterländer-tikar. Bellas tilltänkte fästman, Nelson, var anmäld och han gick hela vägen för domare Kurt Nilsson från att bli BIR till att även bli gruppvinnare för rasgrupp 7! Fantastiskt roligt att se denna fina kille nå sådana framgångar utställningsringen! :-)

Sedan hem för att jobba några ett par veckor innan turnén fortsatte till Finland och den internationella dubbelutställningen i Uleåborg. Alice var anmäld båda dagarna och fick VG första dagen och excellent den andra dagen. Ambra var också anmäld till båda dagarna och fick då också möjligheten att fullborda sitt finska hat-trick genom att bli BIR 3 gånger och ta 3 cert och 3 CACIB på 3 finska utställningar i rad! :-D Helt sjukt roligt!

Efter Uleåborgutställningarna blev det en månads lång vila från utställningar, med mest arbete, men också med en 4 dagar lång semestertripp till Kalix, den enda riktiga semester vi har haft den här sommaren.

13 augusti var det så dags igen, Överkalix nationella utställning, eller Arctic Circle Dog Show, som den också kallas. Alice, Sally och Nova var anmälda. Alla fick excellent och Sally och Nova slutade som 3a resp. 4a i ökk. Alice "vann" jaktklassen med ck och slutade dagen som 4a BT. Alla flickorna, och i synnerhet Alice, fick jättefin kritik av domare Per-Harald Nymark. Dagens bästa var att Nova fick upprättelse för sitt söta lilla huvud med att i kritiken få "Utm. typ, ädelt, rastypiskt huvud", precis det matte ville höra! ;-)

 

Denna späckade helg hann vi inte bara med att dokumentera Novas fina huvud, utan också en hel del hundträning, då främst med virrpannan Ambra, som har sin egen uppfattning om bl a det här med apportering... Tidigare i sommar när vi har tränat vattenapportering så har hon apporterat.....läääänge...om man säger så, det vill säga att hon har simmat ut och tagit fågeln i munnen för att sedan ta den med sig på en ordentlig simtur och då menar jag ordentlig... Vi har också någon variant med en längre skogstur med fågel i käften på spårarbetet, som också ingår i repertoaren. Detta är något vi sliter med och också en av anledningarna till att vi inte tog oss på något eftersöksprov i år :-( Väldigt tråkigt att vi inte fått till den biten, för hon är helt sjukt bra på att spåra, markera, simma och bära men det är när det kommer till det där med att leverera (helst inom utsatt tid också) som det fallerar. Ambra ger verkligen allt i det hon gör, men det här har hon fått helt om bakfoten, så vi får nöta på med att få till leveransen också.

Som om det inte räckte med det, Överkalixhelgen var inte slut med detta, det fanns tid över för lite annat också. Bella, som nu enligt alla beräkningar, befann sig mitt i höglöpet fick återse sin suppersnygga pojkvän Nelson. Och att tiden var den rätta den här gången, det förstod vi ganska snart, då både Nelson och Bella tjöt av lycka då de fick syn på varandra. Två fina parningar lördag och söndag blev det, på söndagen tog det nog inte ens en minut innan de satt ihop.

Några som har det lite bättre med leveranserna är Sally och Nova som fredagen efter att ha fått excellent på Överkalixutställningen båda blev godkända på Nybörjarprov B, en form av jaktanlagsprov där hunden bl a ska visa att de klarar av ett fältsök och har stadga i skott och kast, samt att de kan markera och apportera. Senare samma helg, på söndagen, gjorde vi också ett försök på vattenprovet, men det lyckades inte. Vi behöver träna med båt och skytt innan vi försöker igen. Det slog mig efter provet att vi inte hade tränat med kast från båt överhuvudtaget, och inte med skott heller, vilket fick följden att hundarna tittade på skytten på land och missade helt att pippin kastades från båten som var ute i vattnet...

Premiärhelgen tillbringade vi i blötan uppe i de oändliga skogarna i Överkalix. Gott om fågel, vilket var roligt att se, men de var svåra att komma nära inpå. Hundarna jobbade på och sökte riktigt bra, och vi fick en riktigt trevlig helg i skogen trots det sura vädret och dom svåra fåglarna.

Sedan har det blivit någon sväng ut i skogarna här hemma, och glädjande nog så verkar det finnas en hel del fågel. Orren, som har lyst med sin frånvaro under flera år, har kommit tillbaka, och ett par har blivit med oss hem i säcken. :-)

Sedan, förra veckan, så var det då dags att ta reda på läget i Bellas mage. Vi hade bokat tid på torsdagen för att ta ett ultraljud. Det var lite nervöst, vi fick sitta och vänta lääänge innan vi fick komma in. Bella blev rakad på magen och fick ligga på rygg i vaggan medan veterinären undersökte henne med ultraljudet. Flera blåsor syntes på en gång och hon sa att det ser ut att vara en ordentlig kull, hon räknade snabbt fram till minst 7-8 fosterblåsor. En som tillsynes blev väldigt glad över beskedet var Bella själv som, på bara den tid det tog att åka hem, gick från normalläge till att vara jättedräktig - och jättehungrig....

 

2017-06-27

Hög tid för en uppdatering!

Här har varit fullt upp med skola och jobb, så tiden att uppdatera hemsidan har inte riktigt funnits till.

Vi börjar med att ta det senaste först...
Helgen som var bar kosan iväg till Rovanniemi och den internationella hundutställningen där. Alice, Nova och Sally var anmälda till Lördagen och Ambra till söndagen. Då vi hade fått domarbyte på Kleiner Münsterländer så låg inte förhoppningarna i topp direkt. Sally och Nova har ju varit ett par gånger på kurs för att träna det här med utställning och det har väl gått sisådär... Nova är väldigt förarvek och vill gäna lägga sig ner när domaren ska klämma på henne, en egenskap som är bra i jaktliga sammanhang men kanske inte i utställningsringen... Sally tycker att man tar sig bäst fram genom passgång.. I Rovanniemi visades Nova i jaktklass av husse och det blev en kort session ned på rygg när domaren kom fram för tandvisningen, men sedan upp på benen och viftande på svansen igen! Nova fick excellent med helt ok kritik, domaren gillade dock inte hennes söta lilla huvud alls. Alice gick också i jaktklass, och hade en helt vanlig, men seg dag, på jobbet och ville inte visa upp sig så där bra som hon kan ibland, men det räckte i alla fall till excellent, ck och klassvinst över dottern Nova. Sally gick ensam i öppen klass och travade hem ett excellent med ck, klassvinst och fin kritik.. I bästa tikklassen blev konkurrensen för tuff och Alice och Sally blev oplacerade, men jättenöjd och glad var jag ändå, då alla tre hade fått excellent och Alice och Sally även ck ovanpå det!

En välbehövlig natts god sömn och vila i husbilen för att sedan ta itu med nästa projekt. Domarbytet på Münster innebar att vi nu skulle få Kurt Nilsson som domare för Ambra, en domare som jag ställt Ambra för tidigare, för ca 1½ år sedan. Jag vet ju själv att Ambra har utvecklats enormt sedan dess, men jag hade ändå svårt att tro att hon skulle falla honom på läppen nu ändå - men ack vad fel man kan ha!

ROVANNIENI INT:

Skogslandets Ambra: Excellent, ck, cert, CACIB och BIR!!!

Detta innebär att Ambra, på 1 år och 7 dagar, har tilldelats 4 CACIB i 3 länder och nu uppfyller kraven för C.I.E (internationellt utställningschampionat)! En stor dag med många känslor, kennelns första egenuppfödda champion!


C.I.E Skogslandets Ambra


Det som har hänt i övrigt sedan sist är att vi ställt ut Alice, Sally och Nova ett par gånger. I Boden på SSRK's nationella utställning hade vi en fantastisk dag: Ungdomarna skötte sig bra och Sally fick excellent och blev 2a i unghundsklass, Nova fick excellent med ck och blev 2a i jaktklass och sedan 4a i bästa tik-klass. Sedan inträffar det där som man bara vågat drömma om, Alice vinner jaktklassen med ck, blir bästa tik med cert och slutligen också BIR!!! Helt ofattbart!!

Vi var också på SSRK's utställning i Skellefteå och SKK's majutställning i Piteå, utan några större framgångar. Dessförinnan åkte jag och Sally hela vägen ned till Sundsvall, för att gå en jaktkurs för spaniel där. Kortfattat kan man säga väldigt många mil för väldigt lite kurs... Sally skötte sig exemplariskt och visade att anlagen minsann finns där! Och inte bara jaktanlag, vi har hunnit med ett par viltspårsträningar och där är Sally helt enkelt outstanding! Det var 25 grader varmt och knastertorrt i skogen, 6-7 timmar liggtid och hon går klockrent från spårstart till spårslut!


Foto: Marie Löfqvist

 

2017-03-01

Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig... Det visade sig att även Alice mage ekade tom på valpar. Varför det blivit så kan man aldrig veta. Jag tror att i både Bellas och Alice fall så skulle matte haft liiite med is i magen och väntat ytterligare en dag eller två med parning, och kanske tagit ett progesteronprov till för att se att ägglossningen verkligt kommit i gång istället för att försöka beräkna när så skulle ske. Men - man lär så länge man lever... Som det ser ut nu kommer jag att försöka para om båda två igen vid nästa löp. Om det blir samma hanar eller inte - det får framtiden utvisa.

Över till trevligare saker: Alice har fär fjärde året i rad placetat sig bland topp-3 på listan över Årets Springer i Sverige och med årets resultat bidragit till att High Pheasant's blivit 2:a på listan över årets uppfödare! :-)

Ambra har fått sitt reserv-CACIB från Tromsö i somras omvandlat till ett riktigt CACIB, så nu har hon fått 1 CACIB i Norge och 2 i Sverige. 

Vi kände här i höstas, när de äldre tikarna löpte, att situationen för Frode inte är hållbar. Vi sökte efter en annan lösning för Frodes del och hade turen att hitta en familj som var intresserade av honom. Frode har nu provbott hos familjen i ca två månader, det har fungerat bra och Frode har gjort familjen till sin alldeles egna och har från och med denna vecka sitt permanenta hem där. Vi är enormt glada och tacksamma för att Frode fått ett sånt bra hem!

2017-01-02

Vid ett ultraljud strax före jul kunde vi konstatera att det inte fanns några valpar i Bellas mage. Enormt tråkigt, då vi hade sett fram emot små Bella-valpar igen. Vi kommer eventuellt att göra ett nytt försök att para henne vid nästa löp.

Albin + Alice = Sant!

Nu är High Pheasant's Working Grenade parad med SE VCH SE U(u)CH Rowntree Valuable Issue. Vi håller tumma och tår att det ger resultat och att det kommer valpar i februari. Läs mer här.

2016-11-21

Nelson + Bella = Sant!

Parning är nu genomförd mellan He JV-15 FI JV-15 Järpmyren's Nelson och C.I.E. Järpmyren's Donna Adelinn. Vi håller tummarna att det ska bli valpar här i huset i slutet av januari.

2016-11-21

En liten sammanfattning av hösten!

Hösten har vi ägnat åt jakt, jaktträning och spanielprov.
Jag startade Alice och Frode på vattenprov, och Sally och Nova på nybörjarvatten/enkelt vattenprov. Alice och Nova blev godkända, vilket innebar att jag nu kunde uppfylla de mål jag satt upp för i år. Att komma till start i ökl med Alice! Att jag också skulle få starta Nova på nybörjarprov blev en liten bonus! ;-)


Mor och dotter, godkända på vattenprov, respektive nybörjarvatten/enkelt vattenprov.

 

Första provet vi anmält oss till var ett Nbp B i SSRK Västerbottens regi. Provet hölls långt in i de mörka skogarna utanför Umeå på en gård med stora gamla trädor, som vi säger här, lägdor kallas det väl i Västerbotten. Då jag bara startat på några Nbp A-prov tidigare, så ville jag också prova Nbp B, mest för att se hur provet går till. Lite konstigt upplägg var det. Man är ju van att provgruppen går i depå en bit bakom det ekipage som är i släpp, men så var inte fallet här. Här fick man stå på en traktorväg mellan ängarna och vänta medan en och en gick iväg ut på marken för att genomföra provet. Det var inte publikvänligt för fem öre! Gräset och buskarna var höga och man såg absolut ingenting av vad som försiggick där ute. Nåja det var bara att stå snällt och vänta på vår tur. Nova var först ut av mina. Fick gå i delvis redan avsökt mark. Hon gick väl helt ok, men ville slå ut åt vänster mest hela tiden (där hunden innan gått sitt släpp). Som sagt var högt torrt gräs, buskar sork-tuvor, dolda diken och inte helt otippat så försvann jag ned i nåt jävla sur-hål... Jag hade skytten till vänster om mig och domaren till höger. De gick inte i linje, utan något steg bakom mig. Skytten sköt med skarp ammunition, så han lade skotten till vänster in mot skogen och bort från traktorvägen där de andra stod kvar. Nova markerar skottet och går tyvärr iväg i skottets riktning och hinner väl precis se i ögonvrån då domaren kastar dummyn i en vinkel 90“ från skottriktningen. Nova kollar upp skottplatsen, vänder och går till området där dummyn hamnade, plockade upp den och kommer direkt in med den. Kastapport nr 2 var en repris på den första. Skott åt ett håll, Nova efter, fågel kastas åt ett annat håll än skottriktningen - igen! Domaren bryter och låter inte Nova ens försöka apportera fågeln, vilket jag är säker på att hon hade fixat om hon fått. Ej Godkänd med bristande stadga och enkelsidigt sök. Ingen fara, jag hade inte väntat mig så mycket annat. Men jag trodde att man, även i Västerbotten, skjuter fåglarna där fåglarna flyger och inte någon helt annanstans... 

Alice nästa på tur. Gör ett ganska oinspirerat släpp. Jaga viltomma marker är inte riktigt hennes grej. Hon vill ha "the real thing", om man säger så... Upplägget på apporterna är det samma. Skott hit och kast dit. En hund som har jagat är ju kanske lite intresserad av att se vad man skjuter på så hon sätter sig i skottriktningen för att i ögonvrån se dummyn flyga i en helt annan riktning. Ingen fara, hon fixar apporten utan problem. Apport nr 2 samma sak, skott hit och fågel dit, fast den här gången hamnade den i tjockan bakom nån jävla enrisbuske, lite svårt att markera nedslaget på den, så hon får slå lite för att hitta den. Snabb inleverans till matte. Klart! Alice, godkänd Nbp B! 

Näste man på tur är Frode. Ja, han kanske borde ha stannat hemma... Slängde in en sista-minuten anmälan på honom och tänkte att han kanske kan fixa det när det inte är några levande fåglar med i bilden. ;-) Orättvist mot honom. Helt otränad och totalt ut-tråkad och ointresserad av att jaga....ingenting. Första kast-apporten: Skott till vänster, dummy till höger. Frode stannar, markerar och apporterar. Så långt ok. Vill inte riktigt få nån sprutt ibenen i dag. Nästa apport. Skott till vänster, Frode stannar - och nu kommer fågeldjäveln flygandes bakifrån max 1½ meter ovanför Frodes huvud. Fallapport? Svar: JA! Alltid något positivt ...Nu flög ju fågeln i skottriktningen i alla fall. Från bakom hunden..... :-D Ej godkänd blev det för honom också. 

Vi lade raskt Umeå-provet till handlingarna, för att helgen därpå starta på SSRK Norrbottens 3-dagars prov. Dag 1, Fredagen, gick Nbp A, jag hade anmält Alice och Nova. Alice går ut som nr 1. Gör ett mycket bra första släpp. Söket flyter, jag behöver nästan inte använda pipan alls. Kastapport i björkskog med mycket undervegetation. Fixar den. Vi går i depå. Får nytt släpp, mer vittring här. Alice går upp sig rejält mot slutet och helt plötsligt blir hon svår att hålla i hand, nu kom pipan till användning. Vi går i gles blandskog med många enris buskar, här har fasanerna varit helt nyss, det syns så tydligt. Och smack! Där kom stöten! I en liten stenhög satt den och tryckte. Jag lyckas hålla kvar Alice. Kastapport direkt efter. Jodå hon fixar den också, om än lite slarvigt, men in kommer den :- ) Klart! Alice, godkänd nbp A (för sjätte gången på raken)!


High Pheasant's Working Grenade, godkänd Nbp A. Domare: Roger Marklund

Sedan Novas tur. Lite spännande med all vittring, så söket blir därefter, men vid helt färsk vittring kommer hon i gång i ett fint sök för en stund. Nova utför apporterna - snabbt! Pang! (För) snabbt ut! Plocka upp! Snabbt in! Här bryter domaren och Nova är färdigprovad och ej godkänd för dagen, då hon gått ut sig i bristande stadga på kast-apporterna. 

Lördag. Nu var det dags. Start i öppen klass. Som jag sett fram emot och längtat efter den här dagen! Alice får sitt första släpp i gles björk/ängsskog med mycket undervegetation av högt gräs, brännässlor och hallon buskar. Hon går bra, men ingen fågelkontakt. Vi går i depå en stund. Nästa släpp närmare stranden. Alskog, enris, ganska öppet markavsnitt. Här gör Alice sitt allra bästa släpp någonsin! Ligger på gränsen, tar ut, får marken med sig väl, snabbt och effektivt! Får en stöt i vasskanten, precis på gränsen. Fasan går upp, Alice stannar till. Fasan 2 och 3 går upp samtidigt som markeringsskott. Här blir frestelsen för stor och Alice går efter i skott! Utgår! Bristande stadga i skott! Alice, ökl, 0-pris!

Söndag. Bara på ett igen! Annan mark idag. Första släpp, tung tät strandvass. Bra fart idag också! Får med sig marken bra åt båda hållen. Till höger en liten samling sälg-buskar, bortom dessa får Alice sin första stöt. Markeras med skott. Alice sitter, men är lite orolig. Kort stund i depå, då nästa hund och även hunden därefter gör fina jobb med stöt och fällning, men utgår, då de misslyckas med att finna apporterna i den täta vassen. Alice får ett nytt släpp, upp från vassen, glesare skog, stenigt, enris och sälg-buskar mot stranden, utanför tjock vass. Alice får nästa stöt vid buskarna närmast vattnet. Fågeln kastar om och drar in över oss och kan ej fällas. Alice jobbar på jättefint och är nu väl i hand. Längst ut på udden kommer stöten inne i sälg-buskarna. En fin tupp går upp, flyger ut över vassen och fälls där. Alice blir kvar i busken och sitter där när fyrverkeriet startar... 1, 2, 3........inte mindre än 18 (Skytten räknade!) fasaner går upp i omgångar, de närmaste satt bara någon ½-meter ifrån henne. OCH HON SITTER KVAR!!! När den flaxande och kacklande kakafonin lagt sig så säger domaren att "om du vill kan du ta fram henne innan du skickar på apport". Och här sabbar jag allt genom att nappa på det förslaget... Jag tar fram Alice från "strålen" och sänder ut henne på en apport, som jag bara hade en vag aning om var den landat. Jag missar och skickar bara en aning fel. Den lilla vind som är, ligger ut från land, hon hamnar innanför nedslaget och får inte vinden till hjälp. Vi gör ett nytt försök och jag skickar om, men icke sa nicke! Alice hittar ingen fågel! Vi fick söka länge i vassen innan vi till sist hittade den...liiite längre ut än jag trodde. Fan! Fan! Fan! Så nära var det! Och inte var det hundens fel! Utgår! Missalyckas med att finna fälld fågel! Alice, ökl, 0-pris!

Ett par helger senare får vi tillfälle att starta igen. Alice 3e provstart i öppenklass. Vi får gå i den värsta tänkbara terrängen. Uppe på en isig och halkig stenpir, med manshög tät vass på båda sidor. Alice söker bra i den tjocka vassen, medan jag försöker halka runt uppe på stenarna. Jag ser mig inte för och trampar på en lövhop - och vips trampar jag ned med ena benet i ett hål mellan stenarna och far ner till låret. Jag har fortfarande pipan i mun och släpper inte Alice med blicken för en sekund. Jag lyckas ta mig upp och halkar vidare ut på piren. Ser aldig Alice där ute, utan bara vassen som rörs där hon passerar. När vi kommer ut mot slutet av piren så kommer också stöten. Alice går ut, vänder in mot piren. En fasantupp går opp. Alice stannar till i floget, ändrar lite sin position, fågeln fälls i ett frånskott över henne, och försvinner någonstans i vassen på andra sidan den 1½ meter höga piren. Detta blev lite för mycket för henne och hon passar på att reparera skadan från förra provet med att göra en mycket snabb apport på fälld fasan! :-) Utgår! Knallapport! Alice, ökl, 0-pris!

Då det var ett kombinerat ökl/Nbp A så passade jag på att starta Nova på Nbp A också.  Hon pinnar på och söker, kanske inte så bra på den öppna ängen, men får senare gå i gles skogsterräng med mycket under vegetation och går här upp sig och söker bitvis riktigt fint! Hon får också två apporter som hon fixar fint, bra markeringar, snabbt ut och plockar upp och direkt in till matte! :-) Får gå i depå en lång stund innan nästa släpp. Nu i den tjocka tunga vassen, mycket vittring här, hon söker på och kommer fram mot en vass dunge, vänder tillbaka mot mig, vänder om, tar fart och in mot dungen igen och upp flyger fasanen som satt och tryckte därinne. Nova blev ju aningen snopen men går att få stopp på ändå. Hon får en till kast-apport direkt efter och kan ställa om och fixar den hur fint som helst! Nova, godkänd nybörjarprov A! Jaktmeriterad! På riktigt! 17 månader gammal! Happy, happy, happy! :-D


Skogslandets Catching Fire, godkänd Nbp A. Domare: Hans Sundberg

 

 

Sommarens utställningar:

SKK Nat. Arctic Circle Dog Show: 

Sommarens sista utomhusutställning, gick av stapeln i Överkalix helgen som var. Och vilken helg det blev! Vi hade 7 hundar anmälda.  

PÅ LÖRDAGEN (ESS, domare Paula Heikikinen-Lehkonen, Finland)):

Frode får ck, vinner sin klass och blir 3a BH med r-Cert!
Nova får VG då hon inte vill visa upp sig och komma till sin rätt.
Sally får ck, blir 2a iklassen och slutar som 4a BT!
Allice vinner jaktklassen (över sig själv ;-) ) med ck och slutar som 3a BT!

PÅ SÖNDAGEN (KLM, domare Svein Bjarne Helgesen, Norge)

Messi får VG, då domaren vill se en mer utvecklad bröstkorg och tycker han ger ett osamlat intryck, i övrigt får han jättefin kritik.
Bella får ck, blir 1a i champion-klass och slutar som 2a BT!
Ambra får ck, vinner öppenklassen, blir 1a BT och blir dagens BIR. Sedan går Ambra all-in OCH VINNER GRUPP 7!


Skogslandets Ambra BIG 1 grupp 7 Arctic Circle Dog Show
Domare: Svein Bjarne Helgesen

SKK Piteå INT (16-17 juli):

4 hundar anmälda.

Frode får ck och blir 2a ökk
Alice får ck och blir 1a i jaktklass
Messi får ck, blir 2a BH med r-CACIB!
Ambra, ck 1a BT, CACIB och BIR!


Skogslandets Ambra BIR Piteå Internationella

Gällivare Int (2-3 juli):

5 hundar anmälda

Frode excellent
Sally VG
Nova VG
Alice ck, 2a BT, CACIB!
Ambra ck, 1a BT, CACIB, BIR!


Skogslandets Ambra BIR Gällivare Internationella

Tromsö INT:

Frode får excellent och blir 1a i öppenklass
Sally får excellent och blir 2a i juniorklass 
Nova får excellent och blir 3a i juniorklass
Alice får ck, vinner jaktklassen och blir 4a BT!
Ambra får ck, vinner öppenklass och blir 2a BT med r-CACIB (som kommer att bli ett riktigt CACIB)

Rovanniemi INT:

Ambra får ck och blir 3a BT med r-cert!

 

2016-03-29

Mycket har hunnit hända sedan sist!


Den 9 februari tog vi farväl av Saga. Hon somnade in lugnt och stilla hos veterinären i Älvsbyn. Åldern och krämporna hade nu tagit ut sin rätt. Saga var hunden som kom att förändra allt! En fantastisk hund som gett oss många fina år tillsammans. "Sällskapshunden" som gjorde att vi ville bli jägare. Ingen hittade fågel som henne. Aldrig jaktränad och hade ändå ett bra spanielsök i skogen. Apportera kunde hon också, men med mycket motvillig avlämning... Sagas paradis på jorden var stugan i Kalix, en plats som hon älskade över alla andra. Minnet av Saga kommer vi att bära med oss resten av våra liv!

 

Vi hälsar också Messi (Skogslandets B Hero) välkommen tillbaka till oss här på Skogslandets! En mycket trevlig och väluppfostrad ung herre som lovar mycket gott för framtiden! :-) Ett stort tack riktat till de tidigare ägarna som har gjort ett fantastiskt jobb med honom och dessutom gett oss möjligheten att låta honom stanna här hos oss. B-kullen fyllde 1 år den 26 mars! Messi hälsar och grattar sina syskon!

2016-02-02

Då har Springerklubben lagt ut listorna över årets hundar. Alice har kommit på tredje plats i tävlan om Springerklubbens VP Årets Springer 2015! Det är tredje året i rad som hon är topp-3 på listan. Listan består av de hundar som under året presterat bäst i Sverige då man lägger ihop utställningsresultat med resultat på jaktprov. Man får räkna de 3 bästa resultaten under året i respektive gren. Alice har under året deltagit på 5 utställningar, Piteå i mars (excellent), Boden i oktober (excellent), Åre x 2 i november (excellent x 2) och Nordisk Vinnare 2015 i december (excellent, ck). Alice har också i oktober startat 2 gånger på jaktprov (nbp A*) och blivit godkänd båda gångerna och dessutom varit provets bästa hund ena gången och den enda godkända hunden andra gången. Hon är också den enda Springern i Sverige av utställningstyp som blivit godkänd på Nbp A under året.

Alice har missat hela utomhussäsongen i utställningsringen, då hon varit strängt upptagen med sina 11 små valpar. Hon hade väldigt mycket mjölk åt valparna, och fick också en väldigt ful juverinflammation när valparna var 4 veckor gamla som gjorde att juvret sprack och lämnade ett stort hål i henne. 7 månader senare står hon som klassvinnare på Nordisk Vinnarutställning med 113 hundar anmälda i rasen! Jag är så otroligt stolt över denna tjej och jag är också oerhört tacksam att jag för drygt 4 år sedan fick möjligheten att köpa henne av Hans och Caroline på kennel High Pheasant's.

(* Nbp A är ett prov som ska likna riktig jakt så långt som möjligt, bortsett från att fågel inte fälls vid stöt. I stället gör man kastapport med varmvilt. Det finns också en provform som kallas Nbp B som ofta genomförs på vilttomma marker (där fågel inte stöts) och apporterna är dummys eller kallt vilt. För båda provformerna krävs ett godkänt resultat på enkelt vattenprov för att hunden ska bli godkänd.)

 

2016-01-24

Året inleddes i vanlig ordning med vorstehklubbens nationella utställning i Piteå. Ambra ställdes ut och fick Very Good av domaren Kurt Nilsson som ville se lite mera massa och längre päls på Ambra innan han ger ett högre betyg...

 

2015 - SAMMANFATTNING AV ÅRET SOM GICK!

Det föddes 2 valpkullar här på kenneln under året. I slutet av mars fick Bella sina valpar (KLM), 2 hanar och 5 tikar. I maj fick Alice sina valpar (ESS), 4 hanar och 7 tikar. Dessa valpar finns nu från Riksgränsen i norr till Stockholm i söder. Två münstrevalpar och en springervalp har flyttat till Norge och en springervalp bor i Finland.

Ambra har varit på 4 utställningar under året. Inledde året bra då hon fick ck och blev 2a bästa tik på SVks utställning i Piteå i januari. Excellent och klassvinst i unghundsklass i Gällivare i juni. Ett Very Good i Piteå i Juli. Avslutar året i samma stil som det inleddes med ck i unghundsklass och 4a bästa tik i Stockholm på Nordisk Vinnarutställning.

Mamma Bella får också chansen i Stockholm. Då den forna formen inte riktigt har infunnit sig efter 2 valpkullar så fick hon nöja sig med ett VG.

Frode har hunnit med hela 9 utställningar med blandat resultat. 3 x VG och 6 x Excellent. 3 x CK, 2 gånger har han stått som 2a bästa hane och 1 gång 3a. 3 stycken reserv-cert och 1 reserv-CACIB (blir omvandlat till CACIB) har han fått under året.

Alice har haft fullt upp med att vara mamman åt 11 små. Hon har ändå hunnit med 5 utsällningar under året 5 x excellent, ck och klassvinst på årets sista utställning i Stockholm. Två starter på Nbp A med godkänt resultat båda gångerna (mer om detta lite längre ner på sidan). Ett misslyckat försök på vattenprov (ökl) i oktober. Några kalla nätter hade gjort att isen redan lagt vid stranden. Då Alice alldeles just hade löpt och det faktum att isbrytning inte är vår specialitet så gav vi upp försöket och kastade in handduken då jag inte lyckades få ut henne nog långt i det iskalla vattnet...

Kennelns nya tillskott, de två oskrivna bladen, Sally och Nova, döttrar till snygga pappa Frode och duktiga mamma Alice. Dom är ju födda i maj så dom har inte hunnit med så mycket ännu. En valpkurs och 2 utställningar (Boden + Åre). Sally har fått 2 HP och 1 BIR medan Nova fått 1 HP och 1 BIR. BIR blev dom varsin dag på SSRKs utställning i Åre.

Saga är nu 11 ½ år gammal. Åldern har börjat att ta ut sin rätt. Hon har under året hängt med på det mesta, utom de långa utställningsresorna till Åre och Stockholm. I höst har hon fått "jaga". Det vill säga vi satte på henne Astron och lät henne springa i skogen på en halvö med vatten på 3 sidor. Då hon har tappat hörseln så hör hon inte inkallningen, men med Astron kunde vi ha koll på henne och plocka upp henne när hon "jagat" färdigt. En mycket glad och lycklig Saga hittade vi senare strosandes längs sandstranden då hon tyckte att nu hon hade jagat färdigt och att nu skulle det minsann badas!

Det har inte blivt så mycket jakt eller träning under året som man hade önskat. Vi har varit några vändor med Ambra och Bella till Skogs och har sett en del fågel men inte mycket. Orrarna verkar ha försvunnit nästan helt och hållet. Husse fick skjuta Ambras första hare under hösten!

Alice har fått jaga fasan vid ett par tillfällen, bl a med brorsan Loke. Vi hade en härlig dag då första snön hade kommit med flera fällda fåglar för både Alice och Loke och dessutom ett rådjur fällt för Loke!

Vi sitter mitt i den långa, mörka och kalla vintern och minns tillbaka på det händelserika år som varit och ser fram emot många roliga och minnesvärda ögonblick under 2016!

 

 

 

Alice på jaktprov!

Av dom två jaktprovsstarterna vi gjorde i oktober var det ena en riktig höjdare och det andra klarade vi med nöd och näppe...

På första provet hade Alice första stöten direkt efter släpp, sedan visade Alice upp ett riktigt bra sök, så pass bra att jag själv var tvungen att stanna upp och för ett ögonblick inta åskådarplats. Mycket farligt på jaktprov, ja - jag vet, men jag kunde inte låta bli att förundras över vad denna lilla tjej presterade där ute på fältet. Hon fortsätter provet i samma stil. Har i andra släpp en stöt på gränsen inom hagelhåll. Tre fasaner flyger upp och spontant stopp! Hon fixar sina apporter säkert och levererar tryggt i hand. Det enda som kändes lite surt var vetskapen att om vi klarat vattenprovet och fått starta i öppen klass istället så hade vi gått till pris i ÖKL den dagen... Men godkänd Nbp A och provets bästa hund (ökl inräknade) är inte fy skam det heller... :-)

Andra provet var lika bedrövligt som det första var bra... Vi får ett släpp rätt i fasanernas sängkammare. Liggande och stående rörvass omvartannat med legor och gropar från den gågna natten så långt ögat ser. Löpor kors och tvärs över hela härligheten. Mycket blås i pipan och väldigt stor lust att kicka Alice i baken för att få henne att släppa löporna, sätta fart och söka ut som hon ska! Vi har en tuppjävel som springer framför oss i ett dike på slutet. Till sist kommer Alice ifatt den och trycker upp den till väders. Jag får hålla henne sittande i ett par minuter efter stöten medan domaren funderar över vår insats. Det blir kastapport där på stället. Tjena, tjena - långvass!!! Ska det hända något på apporten så är det då man inte ser när hunden plockar upp fågeln. Jag skickar iväg Alice hon försvinner bakom vassen och jag ser henne inte mer. Nu är det kört hinner jag tänka precis innan jag ser Alice komma med fasanen i ett säkert och tryggt grepp i riktning mot mig. Hon lämnar av fint i handen och vi är därmed färdigprovade! Jag känner hur slut jag är efter att ha kämpat som en dåre med att ta mig fram och samtidigt försöka hålla Alice i hand där nere i helvetes-vassen. Vi vet dock inte om vi har blivit godkända eller ej. Min egen känsla sa det senare...

Vi lämnade markerna bakom oss och samlades vid lägerelden igen. Totalt 6 hundar hade kommit till start den dagen, 2 till Nbp A och 4 till ökl.  Dom andra hade kört ut sig, på ett eller annat vis, då de gått ur hand eller gått efter fågel i stöten. Alice var den enda som på så sätt hållit sig i skinnet. Men söket? Skulle det verkligen räcka till? Svaret blev JA. Inte världens effektivaste, men dock ändå ett sök, som resulterade i en fullt jaktbar situation där fågel hade kunnat fällas för hunden. Jag hade lite svårt att ta in det, men Alice hade fixat det. Igen! :-)

2016-01-11

Oj! Hips vips så har det gått 4 månader sedan sist... Idag fyller C-kullen (Sally o. Nova m.fl.) 8 månader.
Det har hänt en del sedan sist. Några utställningar har vi hunnit med också:

SSRK Boden 2015-11-14, domare Ola Eriksson: Frode gör det igen! Vinner klassen och placerar sig som andra bästa hane med r-Cert bakom supersnygge EUW-15 High Score Just A Dancer. Alice är lite för tjock för dagen. Hon får ändå excellent och fin kritik men får nöja sig med en andra placering i jaktklassen.

Sally och Nova gör debut i valpklass. De får jättefin kritik och placerar sig som 2a med HP (Sally) och 3a (Nova) i valpklass 2. Dom var jätteduktiga i ringen. Stort tack till Christina Nilsson, kennel Snötassen, som ställde upp och visade Sally så fint!

 

SSRK Åre 2015-11-21, domare Karl-Erik Johansson: Frode exc. och 4a i öppenklassen, Alice excellent och klassvinst i jaktklassen. Nova HP och BIR i valpklass 2.

SSRK Åre 2015-11-22, domare Börge Espeland: Frode fick Very Good och blev 3a i konkurrensen. Alice fick excellent igen, men fick idag nöja sig med en tredje plats i konkurrensen. Det var Sallys tur att ställas ut denna dag och även hon fick HP och blev BIR i valpklass 2 med fin kritik.

Nordisk Vinnarutställning Stockholm 2015-12-12: Sedan var det så dags för årets happening i utställningssammanhang för oss. Sverige och SKK CS hade i år kommit i tur att arrangera Nordisk Vinnarutställning. Nästan rekord i anmälda hundar. Ambra och Bella var anmäld till Lördagen, då hundarna i grupp 7 ställdes ut. Deras domare var från Österrike och heter Karl Reisinger. Ambra var anmäld i unghundsklass. Förhoppningarna var väl inte så där jättestora, speciellt inte efter att vi hade studerat katalogen lite närmare. Ambra är ju som hon är. Mera fötterna i taket än på golvet är ju det normala läget för henne. Men se inte när det är utställning! Taggad och skärpt till tusen ser Ambra till springa fint, stå stilla och vinna sin klass med CK och får därmed en inträdesbiljett till bästa tik-klassen. Chockad och väldigt tagen av Ambras fina resultat visar jag Bella till ett Very Good i championklassen - hennes bästa resultat hittills där, efter att ha haft 2 valp-kullar har inte den forna formen velat infinna sig riktigt... I stenhård konkurrens gör sedan Ambra det hon ska och kniper en placering och blir 4a bästa tik på Nordisk Vinnarutställning 2015!

Nordisk Vinnarutställning Stockholm 2015-12-13: Både Alice och Frode var anmälda till Söndagens utställning. Dom var inte ensamma... Rekordmånga 113 ESS var anmälda till utställningen. Hanarna gick i en ring för den mycket raskunniga domaren John Thirwell, Storbritannien. Tikarna gick i ringen bredvid för en annan mycket kunnig domare, nämligen Harri Lehkonen från Finland. Med min vanliga tur så hade det fallit sig så att både Frode och Alice skulle gå in som nr 58 i ringen. Då jag haft mina farhågor om att de skulle in samtidigt i ringen båda två, så hade jag frågat Sandra Wimark (kennel Picabo) om inte hon kunde visa Frode ifall det skulle behövas. Jag hade nästan fixat det själv tidsmässigt om inte idi..erna slängde in en paus på 10 min i hanarnas ring. Öppenklasshanarna, 18 stycken till antalet, skulle in i ringen och Sandra var.....borta! Bara att springa in med Frode för det gemensamma varvet och hoppas att hon skulle dyka upp före han skulle in och kvalitetbedömmas enskilt. Och pust! Där kom hon! Jag slängde kopplet och nummerlappen i handen på henne och sprang i väg till nästa ring där Alice strax skulle in. Jag hann fram i tid. Kunde till och med lugna ned mig lite innan det var våran tur. Av 113 anmälda hundar var Alice ensam tik i jaktklass... Så var det då Alice tur att gå in i ringen... Det var inte helt lätt att få till fina rörelser på det hala betonggolvet, men vi lyckades ta oss runt utan att sladda allt för mycket. Vi ställde upp framför domarbordet och han satte igång att diktera sin kritik för ringsekreteraren. När vi sedan springer runt och kommer in i riktning mot bordet igen så håller den andra ringsekreteraren upp ett rött kort (=excellent) och ett ROSA KORT (=championatskvalitet)! Jag skyndar mig ut ur ringen och känner hur tårarna kommer.. Vilken tjej! min pälslösa, knubbiga lilla Alice går och blir KLASSVINNARE på en NORDISK VINNARUTSTÄLLNING! Och det nästan på dagen 7 månader efter att ha satt 12 små valpar till världen! Går och kollar hur det gått för Frode. Han fick excellent och blev oplacerad i den stora öppenklassen. Tillbaka till tikarnas ring där det helt plötsligt hade blivit paus - eftersom bästa hane råkade krocka med tikarnas veteranklass så var man tvungen vänta med att fortsätta bedömningen i tik-ringen.Nåväl, till sist fick vi gå in i Bästa Tik-klassen, som bestod av 16 stycken, de flesta mycket välmeriterade, tikar. Att vi tagit oss dit var långt över förväntan och jag var sjukt stolt att min lilla Alice platsade i bästa tik-klass på en Nordisk Vinnarutställning! Någon placering blev det givetvis inte men det gjorde mig ingenting!

Vi hade haft en fantastisk helg! Vi hade åkt 100 mil enkel väg med en hanhund, en höglöpande och två skendräktiga tikar, och en förhoppning om att allt skulle gå vägen och att vi kunde få excellent på alla våra hundar. Nu kunde vi glatt vända hemåt med två klassvinnare och dessutom en bästa tik-placering på Lördagen för den egna uppfödningen!

 

2015-09-05

Helt plötsligt har det gått 2 månader sedan sist. Alla Alice och Frodes 11 valpar har nu hittat sina hem och vi önskar dem och deras familjer lycka till! Kvar hos oss blir Skogslandets Catching Fire (Nova) och Skogslandets Custom Delivery (Sally). Här hemma har det varit fullt upp med allt möjligt. Jag hade ju sett fram emot att äntligen få vara ledig en sommar och kunna tillbringa en del av den i stugan.... Så blev det nu inte... Jag fick ett semestervikariat precis då sista valpen levererats så där föll det... En helg med husvagnen på campingen uppe i Båtskärsnäs blev det i alla fall. Och en kvällstur med lånad båt till stugan för att snabbladda batterierna lite grand, och grilla en korv vid eldstaden på stranden.

Påföljande helg (22-23 augusti) blev det också en tripp med husvagnen, men den här gången till Överkalix, för att ställa ut Frode på SKKs nationella utställning. Det var på lördagen som springer gick. Morgonen inleddes med dimma och utställningsplatsen, en fotbollsplan, var ju givetvis fuktig och blöt. Knott till förbannelse! Stackars Frode hade fulla pälsen av krälande elaka knott och hans fina fanor hängde i blöta stripor. Ärligt talat så kändes det inte speciellt lovande för våran del.... Men det bekom inte Frode det minsta! Han travade glatt på i ringen och vann sin klass med excellent och ck och ännu en riktigt fin kritik :-) I bästa hane fick han se sig slagen av endast en hund och slutade som 2a BH med reserv-cert!!! Vilken kille! På sin 2-årsdag och allt!

Nu på måndag så ska vi börja på valpkurs med Nova och Sally. Hmmm...det ska bli....intressant ;-)

Överkalix SKK nat. ökl excellent 1a, ck, 2 BH, r-cert

2015-07-06

Här går tiden undan, man har knappt tid att andas just nu. Var optimistisk och anmälde Frode och Ambra till utställningarna i Gällivare och Piteå. Vi har ju inte så många chanser att delta på utställning här uppe hos oss. Tvekade länge på om jag verkligen skulle ställa ut Ambra, som tappat massor av päls efter foderbytet jag gjort på henne. Enligt vad jag förstår så är det vanligt och att pälsen kommer tillbaka så småningom. Lite dålig tajming där av mig.... I gällivare gick det ändå riktigt bra för Ambra, som fick excellent och fin kritik av domaren Hans Rosenberg. Ensam i klassen som hon var blev hon etta. Men han höll inne ck med motiveringen att han ville ha mera framtill på henne. I Piteå fick hon very good, också med fin kritik men domaren Bo Wallin tyckte bl a att hon var lite för stor för hans smak.

Frode han gjorde tvärtom. Fick very good av domaren Rita Reyniers i Gällivare som tyckte att Frode var "rather big in size". I går på den Internatiomella utställningen i Piteå så bestämde Frode sig för att han gillar det här med utställning och gjorde det bästa han har gjort hittills. Sprang på fint som sjutton och stod fint och stilla, var glad i domaren och viftade på svansen hela vägen igenom allt. Superfin kritik helt igenom. Han fick excellent med ck, och då den andra hunden i klassen var struken så blev han klassvinnnare och därmed med i bästa hanhundsklass! Domaren Carol Mulcahy var nöjd med sina fyra finalister; en junior, Frode i unghundsklass, en öppenklasshane och en championhane. Junioren placerades som 1a med cert, championhanen blev 2a med CACIB och Frode stod som 3a med både reserv-cert och reserv-cacib. Efter lite efterforskningar så förstår jag nu att CACIBET kommer att tillfalla Frode, då championhanen som fick det redan är C.I.E! Superglad blev jag och superglad är jag, över denna fantastiska hund som går från klarhet till klarhet i allt han tar sig för.

Och idag, har vi dagen D då valparna fyllt 8 veckor och lämnar oss för sina nya hem. I dag har vi vinkat iväg Custom Made (Älvsbyn), Counting Stars (Oslo), Cover Girl (Stockholm) och Coldplay (Arvidsjaur). Se C-kullen.

 



SKK Piteå INT: ukl excellent, 1a, ck 3a BHKL med r-cert och r-CACIB!!!

2015-06-22

Springervalparna blir 6 veckor idag. Tiden går så ruskigt fort nu så att man hinner knappt med. Valparna har utvecklats en hel del sista veckan och är nu nyfikna på allt dom ser och ska gärna testa om a) man kan äta det b) man kan klättra på det c) om man kan sätta sönder det.... ;-)

Vi har också fått rapporter från Bellas valpar i B-kullen, som nu har blivit 12 veckor. Allt verkar gå fint och ett par av dom, bl a Mari (B Medusa) har redan börjat att träna på inkallning och apportering med goda resultat. Messi (B Hero) har varit ute i skogen och träffat på både en massa mygg och ett par tjädrar. Fixxa (B Elektra), hon har åkt raggar-bil! Zelda (B Nova) har t o m varit med på Norsk Münsterländerklubbs sommarsamling i Dovre. Det bådar gott för framtiden!

Under veckan som gick var vi och röntgade Ambras höfter. SKK var snabba som vanligt och resultatet fanns på SKK hunddata redan nästa dag: HD grad A. Skönt!

Amigo från A-kullen, eller Johnny som han heter nu, har tillsammans med husse Albin visat framfötterna i viltspårskogen genom att först bli godkänd i anlagsklass och efter det har han också hunnit med att plocka ett förstapris i öppenklass. Bra jobbat killar!

 

2015-06-11

Oj! Har det redan gått en månad!!!? Då är det hög tid med en liten uppdatering. Valplådan har åkt ut ur valprummet och valparna har fått lite mer utrymme. De äter sina måltider ute i hallen och köket. De är stadiga på benen nu och tänder har de också fått som de gärna prövar på byxben och tofflor... De börjar också intressera sig för föremål så smått och har nu fått lite leksaker. De morrar och gruffar med varandra, och när man kommer till dom så tittar de på en med sina stora ögon och viftar på sina små svansar. Det är riktigt fullt upp nu. Tvättmaskinen och torktumlaren går på högvarv (måtte de inte paja nu). Man tycker att man tillbringar största delen av dagen med en mopp i handen och trycksvärta på fingrarna, diskandes matskålar, 11 st till de små och 5 till de stora, stup i kvarten. Nattsömnen är kort och dygnets timmar för få, men vad gör väl det? När man får uppleva detta :

Ha det bra så länge! ;-)

 

2015-05-12

Hoppsan! Time flies! Var ett tag sedan sist. Att här händer en del är väl ett understatement. Münster-valparna är 6½ vecka nu. Det är full rulle på dom! Riktiga små gangsters mellan varven och riktigt goa o rara små valpar andra stunder. Eller små och små... De växer som ogräs ;-)

I går var en stor, lång och jobbig dag för lilla (?) Alice som tjockare än tjockast äntligen fick lätta på sin last. 12 stycken (!) små valpar fanns i hennes mage. 11 har överlevt det första dygnet, nr 12 var svag när hon kom och klarade inte heller natten. Alice tar hand om de små och det är tyst i lådan, valparna äter och känns varma och goa. Alice har från igår förvandlats från en rund vaggande tunna till sitt vanliga normala jag igen. Hon har nu gått in för sin nya mamma-roll på vanligt Alice-vis - All in!!

 

 

 

 

 

2015-04-15

Bellas valpar växer och frodas. De är i full gång med att brottas, morra och skälla på varann ;-). Första smak-portionen mat har de också fått. En del av dom var mer förtjusta än andra...väldigt förtjusta till och med :-D. Ögonen öppna och klara, alla uppe på benen och springer nästan fram. Nu är det nog bara en tidsfråga innan de rymmer ur valplådan... Intresset för Bellas valpar har varit stort och alla valpar är i det närmaste tingade.

I måndags var jag och Alice ner till Evidensia Djurkliniken i Öjebyn för att ta ett ultraljud... Och visst var det någonting därinne också :-D Så nu väntar vi vår första springer-kull, som jag sett fram emot och planerat väldigt länge. Frode och Alice är verkligen ett par som kompletterar varandra på alla sätt och vis! Vi håller nu tummar och tår att allt går vägen och att valparna kommer enligt plan i mitten av maj.

2015-03-30

I dag har vi tyvärr fått ta farväl av lille Izor.

2015-03-28

Så kom dom då. På dag 59. Eller dag 60. Var lite lur om det då Bellas temp var ner på 36,4 en sväng dagen innan. Vid pinkrunda kl 9 gick också proppen. 2 timmar senare var försteman ute. Jag tror inte att Bella hade planerat det så, för nu blev det heminredning á lá destroyer i valplådan för att få fart på resten av gänget. Sedan vänta, vänta, vänta och vänta. 2an tog god tid på sig, inte förrän vid 15-tiden dök han upp, plopp sa det och så var han ute :-) Bella gjorde sig ingen brådska denna gång... Bella var helt otrolig, lugn och stark hela vägen. Kunde äta lite, vila lite sedan trycka på ett par gånger och vips så kom det en ny valp. Och så höll hon på, dagen blev till kväll, och kvällen blev till natt. 01.15, ca 14 timmar efter att den första kommit ut kom nr 8. Bella han nog knappt tvätta av henne innan valpen funnit vägen fram och dockat fast sig på tissen.... Ja vad säger man? - Livet är ett mirakel!

 

2015-02-26

Igår var vi ner till Piteå och gjorde ett ultraljud på Bella som visade att det verkligen är valpar på G i magen!
Nu är det bara att hålla tummarna att allt går som det ska och att det kommer ett gäng valpar i slutet av mars.
Annars har det varit lite upp och ner. Förkylning, husses 50-års kalas och lite av varje. Vi har hejat på Svergie i skid-VM.
Häromdagen fick vi ett mail från SSRK Piteåsektionen där Alice fått utmärkelser för Årets Bästa Spaniel i kategorierna jakt, allround och även utställning (!) Nu tror jag ju visserligen att det är väldigt många hundar som gjort bra mycket bättre ifrån sig än Alice på utställningsfronten inom sektionen.... Men eftersom vi skickat in resultat för jakt & allround så följde liksom utställningsbiten med på köpet ;-) Roligt var det i alla fall!

 

2015-02-08

Alice - High Pheasant's Working Grenade

Nr. 2 Årets Springer 2014

 

2015-01-29

Vi har nu klarat av årets första utställning. Det var SVK Bottenviken som hade utställning i ridhuset på Grans i Öjebyn. Ambra var anmäld i juniorklass. Totalt 9 Kleiner Münsterländer var anmälda, varav en i valpklass. Domare var Hans Rosenberg. Ambra fick excellent med CK och blev placerad som 2a bästa tik! Vilken start på året! Vi hann tyvärr inte stanna kvar till utställningen var slut, utan det var bara att åka hem och packa och byta hund för nästa äventyr - parningsresa! Efter att ha mellanlandat hos mamma en natt, så åkte jag och Bella till Huti i Finland på måndagen. Första träffen med Huti blev lyckad och så även den andra dagen därpå. Det var roligt att träffa Huti igen, som har utvecklats till en härlig hund med en fantastisk mentalitet. Jag är ytterst tacksam att jag fått använda honom till kommande kull. Nu får vi bara vänta och se om deras kärleksmöte har givit något resultat...

 

Ambra på årets första utställning

 

Nyhetsarkiv